Gruvkapellet i Garpenberg

Gruvkapellet i Garpenberg Garpenbergs gruvkapell är det enda bevarade i sitt slag, av gruvkapell som byggts i landet. Idag fungerar det som ett museum. Gruvkapellet flyttades till sin nuvarande plats år 1947, cirka 150 meter från den tidigare platsen. Samtidigt restaurerades byggnaden. Gruvkapellet förklarades som byggnadsminne 1988. Miljöbeskrivning Kapellets nuvarande placering är på en högre belägen plats. Men alltjämt inom den genuina gruvmiljön omgiven av varphögar och dagbrott inom Garpenbergs odalfält. Historik Kapellets ålder och ursprungliga placering är okänd. På en karta över Garpenbergs odalfält från 1755-1756, upprättad av Odelstjärna, finns det första skriftliga belägget för kapellets existens. Kartmaterial från 1600-talet gör det troligt att kapellet fanns redan vid denna tid. Garpenbergs gruvkapell ska enligt traditionen vara äldre än församlingsbildningen 1607. På Hornemans gruvkarta 1767 upptas en byggnad med beteckningen "Contoir" och med samma karakteristiska plan som kapellet. "Contoirbyggnaden" låg på den plats där kapellet låg innan flytten 1947. Äldre kartor från 1600-talet upptar en "bönestuga" vid Funckgruvan ett stycke sydväst om 1760-talets "contoir". En flyttning av kapellet kan sålunda ha skett under 1600-1700-talen. Gruvkapellet hade dubbel uppgift; dels skulle gruvkarlarna innan dagens arbete få höra gudsordet och dels fungerade det som ett kontor, där de prickades av. Alltså något i stil med våra dagars stämpelkort. Ännu så sent som på 1700-talet var närvaron vid gruvbönen obligatorisk. Uteblev någon utan laga förfall, bötfäldes den försumlige. Gruvkapellet i Garpenberg Garpenbergs gruvkapell är det enda bevarade i sitt slag, av gruvkapell som byggts i landet. Idag fungerar det som ett museum. Gruvkapellet flyttades till sin nuvarande plats år 1947, cirka 150 meter från den tidigare platsen. Samtidigt restaurerades byggnaden. Gruvkapellet förklarades som byggnadsminne 1988. Miljöbeskrivning Kapellets nuvarande placering är på en högre belägen plats. Men alltjämt inom den genuina gruvmiljön omgiven av varphögar och dagbrott inom Garpenbergs odalfält. Historik Kapellets ålder och ursprungliga placering är okänd. På en karta över Garpenbergs odalfält från 1755-1756, upprättad av Odelstjärna, finns det första skriftliga belägget för kapellets existens. Kartmaterial från 1600-talet gör det troligt att kapellet fanns redan vid denna tid. Garpenbergs gruvkapell ska enligt traditionen vara äldre än församlingsbildningen 1607. På Hornemans gruvkarta 1767 upptas en byggnad med beteckningen "Contoir" och med samma karakteristiska plan som kapellet. "Contoirbyggnaden" låg på den plats där kapellet låg innan flytten 1947. Äldre kartor från 1600-talet upptar en "bönestuga" vid Funckgruvan ett stycke sydväst om 1760-talets "contoir". En flyttning av kapellet kan sålunda ha skett under 1600-1700-talen. Gruvkapellet hade dubbel uppgift; dels skulle gruvkarlarna innan dagens arbete få höra gudsordet och dels fungerade det som ett kontor, där de prickades av. Alltså något i stil med våra dagars stämpelkort. Ännu så sent som på 1700-talet var närvaron vid gruvbönen obligatorisk. Uteblev någon utan laga förfall, bötfäldes den försumlige.